A.I. Artificial Intelligence (2001)

 Titel:  Artificial Intelligence: AI

År: 2001

Genre: Äventyr, Drama, Sci-Fi

Längd: 146 min

Regissör: Steven Spielberg

Skådespelare:   Haley Joel Osment, Jude Law, Frances O’Connor

7.1/10

David (spelad av Haley Joel Osment) ser ut och beter sig precis som ett vanligt barn, men är en prototyp till en ny generation av väldigt avancerade robotar, sådana som ska kunna ersätta människor och även ha möjlighet till känslor. Efter att blivit utkastad från sin fosterfamilj genom otursamma händelser, bestämmer sig David för att leta rätt på den blå fen.

SCI-FI MED HÖG KVALITET

David tror att fen kan göra honom till en verklig pojke, precis som hon gjorde med Pinocchio i sagorna som Davids fostermor brukade läsa, och därmed göra det möjligt för honom att bli accepterad av sin fostermor. Han får sällskap av en robot, spelad av Jude Law; en äldre version som verkar istället för mänskliga prostituerade, och som är jagad av polis i tron att det är han som begått ett hemskt brott.

De som vet hur Spielbergs filmer är och hur strukturen är uppbyggt, känner till att hans filmer är sällan dålig på en konstnärlig nivå. Det är oftast ett djup och snyggt foto. Även om handlingen kan vara värdelös lyckas han oftast med effekter och foto, vilket i det här fallet tyder på proffsighet.

Hans filmer är sällan missvisande eller har dålig kvalitet när det gäller fotot, effekter eller valet skådepelare. Oftast är det ju om krig, Sci-Fi eller äventyr där alla tre är fokuserad på dramaturgin.

Den här filmen har ett visst djup av ett avlångt mörker och avger en dyster atmosfär som sträcker så långt öga når. Att det på något sätt blir realistiskt även om det fiktiva i berättelsen kvarstår och håller sig till slutet innan den tappar taget totalt.

Skådespelarinsatserna är förvånande bra och storyn är återkommande från tidigare, även om det finns en tvist mot slutet. Spielberg har oftast ett eller flera barn alternativt ungdom i fokus på ett eller annat sätt och A.I. Artificial Intelligence (2001) är inget undantag.

Den är mörk och känslig, har realistisk atmosfär trots sin genre, och  håller kvar den känsla till slutet.