Maffiabröder (1990)

Titel: Goodfellas

År: 1990

Genre: Biografi | Drama |Kriminalare |

Längd: 146 min

Regissör: Martin Scorsese

Skådespelare: Robert De Niro, Ray Liotta, Joe Pesci

8,7/10

Under 30 år följs den unge Henry Hills karriär mot den inre kretsen av maffian. Eftersom han är halvirländsk kan han inte nå den riktiga toppen och misstankar börjar riktas mot honom både från polisen och de egna.

GANGSTER KLASSIKER, SOM FORTFARANDE LEVERERAR EFTER 25 ÅR

Från regissören som gav oss Taxidriver (1976) och The Wolf of Wall Street (2013), kom den här gangster biografin i av början 90-talet. För en person som är inne i gangster filmer, är detta en film som man måste känna till. Till denna film kunde inte Scorsese rekrytera en bättre ensemble, för att berätta den fartfyllda berättelsen om Henry Hill och livet han levde.

Joe Pesci är inte en av mina favorit skådespelare. I de flesta filmer han har varit med i, så tycker jag att han kan kännas ”irriterande”. Jag vet inte om det kanske är hans personliga drag som lyser fram, men det är synd. Den faktorn brukar hindra mig från att granska hans skådespeleri. I den här filmen finns det ingen bättre att spela den fartfyllda och impulsiva gangstern Tommy Devito.

Det som brukar irritera mig med honom, passar in till karaktären och livsstilen som karaktärerna lever. Han spelar en impulsiv ung gangster, som verkligen har problem med temperamentet. Han verkar inte tänka på konsekvenserna av sin handlingar heller. Det är ett av de typiska karaktärsdragen vi ser inom sådana kriminella organisationer. Mitt enda problem med Pesci i den här filmen, är åldern. Den riktiga Tommy Devito var 28 år när han blev mördad och Pesci var 47 år när han spelade rollen. Berättelsen är ju baserad på den sanna historian, så det är förståeligt att allt inte är korrekt.

Det finns helt enkelt saker som inte bör vara på vita duken. Men i filmens värld verkar Pescis karaktär vara ämnad att vara en ung kille. Enligt mig, går det inte alls att försöka få någon att köpa att Pesci är i 20 års åldern, i den här filmen. Det som räddar denna manus-error enligt mig, är att han har de personliga dragen för att spela impulsiv, arg och orsaka de situationer som sker under filmen. I den här rollen är han väldigt övertygande.

Gällande Robert De Niro, har jag alltid vetat att han har kapaciteten att spela tuffingen i en film. Jag kan inte säga att hans skådespeleri är hans bästa eller värsta. Det är inget speciellt ifrån hans andra filmer, men det betyder inte att det är dåligt. Han är en toppen skådespelare och han håller samma bra skådespeleri i varje film, och i den här är det ingen skillnad. Ray Liotta hade inte gjort så mycket innan den här filmen, men han har verkligen jobbat på efter produktionen. Men precis som med De Niro har jag inte så mycket att säga om honom. Han gjorde en bra insats som Henry Hill och berätta hans liv.

Martin Scorsese har fått fram en vision, som visar både de ”goda” och ”onda” med att vara i detta fall en ”wiseguy”. Man kan leva som en kung en dag och vara ett lik dagen efter. Några som var ”bästa vänner”, har en duell vid baren. Man får först och främst veta om Henrys berättelse, men igenom klyftigt skrivande och bra regi, får man också veta de andra karaktärernas backstory och motivation. I helhet är den här filmen toppen för de som gillar gangsterfilmer. Kan utan tveka säga att det är en klassiker inom genre.

Jag rekommenderar den stort.