Arrival (2016)

Titel: Arrival

År: 2016

Genre: Drama | Mystery |  Sci-Fi |

Längd: 114  min

Regissör:  Denis Villeneuve

Skådespelare:   Amy Adams, Jeremy Renner, Forest Whitaker

8,4/10

Ett antal mystiska rymdskepp landar samtidigt på olika platser över hela världen. I USA sätts en elitstyrka samman under ledning av expert inom lingvistik, Dr Louise Banks, för att undersöka om rymdskeppets besättning har fientliga avsikter eller inte. Hon och hennes team arbetar dock under extrem tidspress då utomjordingarnas besök orsakat globala krissituationer. Banks måste ensam fatta ett beslut som kan hota hennes liv – och förmodligen hela mänskligheten.

ETT INTIMT PORTRÄTT SOM SPLITTRAR PUBLIKEN

Amy Adams, Jeremy Renner och Forest Whitaker kan på något kännas som en tydlig tecken av utbildade och professionella skådespelare. Alla tre har haft någon annan film som släpptes under 2016. Amy hade Batman V Superman: Dawn of Justice, Jeremy hade Captain America: Civil War  och Forest hade en kort stund i Rouge One: A Star Wars Story.  Det ironiska med detta är att alla tillhör på något sätt samma genre som Arrival har. Det är Sci-Fi och det är mycket datorgenererade effekter inkluderad. Det får man beräkna när det är en Sci-Fi. Det som gör en bra film i den genren är möjligen de snygga effekterna eller något visuellt som ska lamslå publiken till sitt förtroende.

Oberoende hur det fungerar och hur det ser ut, behövs detta för att köpa publikens vilja för att se filmen. Zack Snyder misslyckades med det totalt i Batman V Superman: Dawn of Justice. Captain America: Civil War var bra men hade inte den intensitet som hade påvisats i någon av de tidigare filmerna. Rouge One: A Star Wars Story, uppfyllde inte den förväntning man hade för den. Den generellt försökte bevisa något nytt, och den gjorde det men man vet slutet vilket gjorde den effektivt laddad i förhållande till de  andra filmerna i den franchisen.

Amy Adams gör en stark rolltolkning och gör det hon behöver för att få pengar, för att publiken och filmbolaget ska bli nöjda och tillfredsställda. Jeremy och Forest är mest i bakgrunden och har oftast ingen kunskap inom Louise område och på grund av detta blir dessa biroller eller statister. Villeneuve, regissören bakom de kritikerhyllade filmerna – Prisoners (2013)  och Sicario (2015), förstärker sin roll som regissör med Arrival, dock utmanas han med narrativa problem som försakar filmens intima porträtt och gestaltning. På grund av cinematografiska porträttet med korta skärpedjup försöker han berätta även en nära relation från Amy Adams karaktär, Louise Banks tillsammans med Jeremy Renners Ian och deras gemensamma dotter. Den följer dock en rättfärdigad mall som där tredje akten förvrängs i hopp om att göra det mer effektivt alternativt spekulativt då trovärdigheten sänks och det blir kaos.Hål i berättelsen finns där, men det beror också hur man ser det…

Den delar därefter generella åskådaren i detta tankemönster, den förhåller dock inte till de etiska regler som är nödvändiga heller. Det finns ett filosofiskt bakgrund och en stark tanke berörande dess lingvistiska tecken och innebörd – då språket är en väsentlig tema och det centrala under filmens gång. Eftersom den handlar om yttre liv, det okända så uppfyller ändå Jóhann Jóhannsson den känslan som krävs efter de kriterier som filmen inleder med. Dess tunga musikaliska verk, ger en sentimental och emotionell koppling till filmens centrala tema.

Den kan beröra dig som åskådare väldigt djupt då språk och kommunikation är väldigt lätt att relatera till, men det också splittra dig inombords, i och med det är en Hollywoodfilm med filosofiska teser.

[ENGLISH REVIEW]