King Arthur: Legend of the Sword (2017)

Titel: King Arthur: Legend of the Sword

År: 2017    

Genre:  Action| Drama| Äventyr|

Längd: 126 min

Regissör: Guy Richie 

Skådespelare:  Charlie Hunman, Jude Law

    7.3/10

När Arthurs far mördas, griper hans farbror Vortigern kronan. Efter att Arthur berövats på sitt arv vet han själv inte om sin egen bakgrund och lever därför ett tufft liv i stadens gränder. När han en dag drar svärdet ur stenen, vänds hans liv upp och ner och han tvingas möta sanningen kring sitt riktiga arv, även om han gillar det eller inte. 

TUR ATT SKÅDISARNA OCH REGISSÖREN KAN

Det intressanta med filmtolkningar av legender och myter, är att det inte finns riktiga bevis på deras existens. Det finns litteratur och oftast få bevis om deras närvaro på jorden. King Arthur och Merlin är med garanti, en av Englands äldre legender. Detta är också något som markant tas upp regelbundet i filmen, om hur en föräldralös pojke var sonen till den rättmätige kungen och den riktiga arvingen till tronen.  Med sitt säregna och genuina bildspråk faller den lätt för att bli underhållande med få scener med lågt tempo.

 Det är en komplex berättelse som med många som återberättar. Flashback som vrider och vänder på den kontinuerliga tidslinjen. Dessa flashback skildrar genom karaktärernas blickar, det är dem som känner och ser händelseförloppet, vilket gör det lättare att följa med i berättelsen. Klippningen har samma struktur, och det är ett starkt signum, som Guy Ritchie delger med den här filmen. Här leker man och bryter mot normen när det kommer till den generella klippningsmetoden. Detta blir underhållande, något nytt som tillför till den stämningen som filmen erbjuder vid början.

 Det som är slående i sådana här äventyrs-filmer är att början har en signifikant betydelse med slutet, är att allt som inträffar i inledningsscenen och anslaget är vad som sätter tonen för filmen. Det visuella är stundtals riktigt snyggt komprimerat, men sedan finns det också scener då en green screen är dåligt ljussatt och skådisen är tydligt inklistrat.  Med den rappa dialogen som kännetecknar Ritchies filmer, återkommer med full kraft i den här filmen. Tillsammans med den kreativa delen av återberättandet i flashback, så har Arthur (Charlie Hunman) en stark koppling med sina vänner i det medeltida London. De har en stabil jargong som gör det hela en speciell upplevelse. Sedan fungerar samspelet mellan dessa skådespelare på  ett briljant sätt som också stärker trovärdigheten.

 Charlie Hunman passar i den här rollen. Dock är det tveksamt med Jude Law och Mikael Persbrandt i de andra rollerna. Hunman tillför kaxig attityd till sin karaktär. Han har en dynamiskt omfång till sina karaktärer och det här är en av hans starkaste prestationer och det kommer att bli intressant att följa honom som den här karaktären.  Till skillnad från Hunman, är Jude Laws karaktär i bakgrunden. Han har ett namn som är svår att uttala, han har ingen personlighet och hans riktiga mål och vilja är dock otydligt. Här hade en djupare presentation varit till sin fördel för att skapa en starkare antagonist. Det enda han strävar efter är beroende av det  Arthur gör, vilket får filmen lätt att svikta.

 Huruvida att det är en annorlunda skildring om den brittiske legenden kvarstår, likväl så är det en modern tappning om den forntida kungen. Det är en början till något nytt, något fräscht, med fem planerade uppföljare.