The Circle (2017)

Titel: The Circle

År: 2017    

Genre:  Drama | Thriller| Sci-Fi |

Längd: 110 min

Regissör: James Ponsoldt

Skådespelare:   Emma Watson, Tom Hanks, Bill Paxton

    5.2/10

När Mae Holland blir anställd på The Circle, världens mest framgångsrika internet-bolag, tycker hon att hon fått sitt livs bästa jobb. The Circle länkar ihop användarnas personliga mejl, sociala medier, bank och inköp med deras universella operativsystem och skapar en online-identitet och en ny transparant era. Mae blir ansiktet utåt och dess taleskvinna men snart börjar hon förstå vidden av företagets ambitioner och konsekvenserna av deras tjänster.

Baserad på romanen med samma titel av Dave Eggers.

NÄR KÄNDISSKAPET KRISAR

The Circle har en bra set-up med Tom Hanks och Emma Watson i huvudrollerna. Det är en stark satirisk eller fuck you till den nutida teknologin, där alla känner sig övervakade och ingen har ett privatliv. Det är det sociala nätverk det allting kretsar kring. Det är vår samtida överenskommelse och vårt dagliga begär, där nätverket är en ständigt återkommande fråga och ett problem. Det är det som man försöker etablera relativt tidigt i den här filmen, som hade säkerligen potential att bli  något större men tappar fokus redan efter första akten.

Tom Hanks, gör en stabil men tillbakadragen insats då han ska föreställa den iögonfallande antagonisten. Men tyvärr är hans karaktär alldeles för platt och stillastående, precis som Emma Watsons karaktär. Hon försöker uppnå någonting men det blir aldrig tydligt att hon gör det eller hur hon gör det. Vi kan förstå att hon kommer att förbättras men hur det etableras är svagt. Det är otydligt från början till slut. Till en viss är hon trovärdigt men hon skapar inte den karisma man har kunnat finna hos henne tidigare. Glimten i ögat saknas med bravur här och det hade behövt med garanti, för att kunna ens rädda ett hafsverk till manus. Hur dessa skådespelare skrev på ett kontrakt för den här filmen, lär förbli osagt men med största säkerhet var det pengar och ett begär efter ett namn på bioduken. Även om boken var bättre än filmen, så är det snyggt koncept. Ett koncept, som författaren kunde ha förankra på ett annorlunda och starkare sätt.

Vad är konflikten egentligen i den här filmen? Det framgår inte överhuvudtaget. OM det är vad som presenteras i filmen, är det på grund av Emma Watsons karaktärs Mae’s insikter och argument. Det är hon som motarbetar konflikten, hon själv har tagit fram. Det är absurt hur hennes idé, allting på grund av henne, är det som styr upp klimax på slutet vilket förfaller starkt på slutet.

Det är snygga bilder och grafiska bilder som visuellt är väl tilltalande men i övrigt så faller allting som en sten. Det blir repetitivt. Hennes direktiv och hennes beslut gällande hennes sjuka far förankras inte. Det finns många otydliga frågor som aldrig besvaras. Maes ena vän blir även irriterad på att hennes karriär skjuter i höjden. Det blir så småningom överflödigt och tråkigt med hennes diverse arroganta kommentarer.
Det är tydligt att de obesvarade frågorna, finns även i boken, som den här filmen är baserad på. Det är dags att göra om och göra rätt, Hollywood!