Transformers: The Last Knight (2017)

Titel: Transformers: The Last Knight

År: 2017    

Genre:  Action| Sci-Fi | Äventyr |

Längd: 149 min

Regissör: Michael Bay

Skådespelare: Mark Wahlberg, Anthony Hopkins, Laura Haddock

    5.3/10

Människan ligger i krig med Transformers, och Optimus Prime är försvunnen. Nyckeln till mänsklighetens framtida överlevnad ligger i det förflutna – i den begravda historien om hur Transformers först kom till Jorden. Krigets utgång vilar i händerna på en osannolik allians: Cade Yeager, Bumblebee, en engelsk lord och en Oxford-professor.

NÄR SKÅDISAR SÄLJER SIN SJÄL…

Det som startade för drygt tio år sedan, är nu del av en internationell franchise, med sina enfaldiga koncept, återkommer alltid genom samma koncept.  Oftast är dessa karaktärer likadana, serien rakt igenom. Att de faktiskt förändrar karaktär, är sällsynt. Detta sådant som sällan inträffar, speciellt i dessa block-buster filmer eller sommarfilmer, där intäkterna beräknas att bli enorma. Filmen startar med ett brutalt krig med de brittiska legenderna Percival, kung Arthur och Merlin, där den sistnämnda är den kvinnliga huvudrollshavarens avlägsna släktning.

Den försöker vara intelligent, sofistikerad och göra något originellt. Med en imponerande ensemble med  stora skådisar, är det väldigt gör många ett stabilt jobb. Man vet att många gör sitt jobb då de har ett gott rykte om sig och det där med att vara professionella. Förutom Mark Wahlberg i huvudrollen, är Anthony Hopkins med Stanley Tucci, Glenn Morshower, John Turturro med röstskådespelare som John Goodman, Ken Watanbe, Jim Carter, Steve Buscemi, Omar Sy. Många av dessa skådespelare repriserar sina roller från tidigare filmer men Carter som Hopkins butler Cogman har den bitska karisman som behövs för att göra det hela trovärdigt. Wahlberg gör sitt jobb enkelt och spelar den uttråkande  karaktären som växer till att bli en hjälte, vilket ständigt återkommer under filmens gång. Men problemet med Mark Wahlberg är att alla hans roller är densamma. Först är han bitter och sur innan han får ett jobb som han blir utvald till och det är bara han som kan utföra det. Hur väl det är utfört kan man själv ifrågasätta.

Det finns väldigt många länder, städer och platser som presenteras, oftast är det väldigt snabbt och inte så genomtänkta scener. Dessa scener fungerar mest som inklippsbilder eller för att bryta det kontinuerliga mönstret. Det utspelas över hela jorden, i flera årtionden och man flyttas mellan dessa successivt och repeterande. Många gånger kan detta upplevas som störande eller förvirrande då de fyller oftast ingen mening. USA och England har en stor plats i filmen och det är i Storbritannien det mest utspelar sig om. Här kan man dra paralleller till hur amerikaner ser på britter och tvärtom. Sedan tar filmen en hel del utrymme i rymden på Cybertron, som är transformers hemplanet. Efter ha bara sett de två första filmer, är det ändå lätt att känna av karaktärernas position och få veta vad som har hänt tidigare. På det sättet är det en lyckad uppföljare, där det följer upp de tidigare händelserna. Men man bör även notera att Cade Yeagers berättelselinje inte är baserad på de tre första filmerna. Visserligen är dessa filmer fyllda med explosioner och actionscener, dock finns det en mörkare ton. En grövre ton som är ungdomlig men inte lika barnslig som de tidigare filmerna. De är snygga visuella effekter, som garanteras kommer att uppmärksammas på något sätt.

Det hjälper lite till med trovärdigheten att se den i IMAX 3D, även om skådespelarna ser inklippta ut i en konstig vinkel. Personligen har jag inget emot Michael Bays filmer, men många gånger tillför hans filmer ingenting nytt, vilket den här delvis gör ändå.

Skådespelarna var bra som stundtals passade in i den visuella världen. Det var underhållande karaktärer, häftiga och väl påkostade actionsekvenser. Det som kunde ha förbättrats är klippningen, manuset, tona ner på actiondelen och minska den komiska tonen då den ofta blev överdrivet