Tag (2018)

Titel: Tag

År: 2018

Genre: Komedi |

Längd: 100 min

Regissör: Jeff Tomsic

Skådespelare: Jeremy Renner, Ed Helms, Jake Johnson

 6,7/10

Fem extremt tävlingsinriktade vänner träffas för en årlig omgång av kull – en tradition som hållit i sig sedan lågstadiet. Genom att riskera sina egna liv, jobb och relationer gör de allt i sin makt för att vinna leken. I år sammanfaller traditionen med den dag som deras enda icke-besegrade kamrat ska gå och gifta sig. Men vad de trodde skulle bli en enkel match visar sig bli raka motsatsen – för han är mer än redo! Den som ger sig in i leken, får leken tåla…

NÄR LEK BLIR ALLVAR?

Det finns en hel del filmer i Hollywood som antyder sig att vara strikt verklighetsbaserade. Många säger efteråt att det inte är fallet men ibland är det så, även om kontextens grundstruktur har reviderats antigen mycket eller lite beroende på regissörens och producentens intentioner. Huruvida det är nödvändigt är en fråga för ett annat tillfälle.

Ed Helms, kanske mest känd för sin dysfunktionella roll i The Hangovers, gör en likvärdig insats i den här filmen.  Det återberättas till en början genom flashbacks som senare visar sig vara en jobbintervju. Därefter blir det jakt på samtliga vänner för att åstadkomma samtliga karaktärers mål mot slutet.

Alla huvudkaraktärer har lekt kull sedan de var liten, en gång i månaden.  Och nu är det sista gången också som en av dessa män medverkar i deras årliga tävling.  Målet är att ta honom innan månaden är slut.

Med Jon Hamm, Jake Johnson, Jeremy Renner, Annabelle Wallis och Isla Fisher i rollerna förankras den i en halvtydlig komedi om långvarig vänskap runt en absurt långvarig lek. Jeremy Renner är den som detta killgäng ska hitta och Kulla under hans bröllop. Ingen av dessa skådespelare har den timingen som behövs för att göra det verklighetstroget, eller i alla fall komma närmare. De försöker åstadkomma en mer dramatisk ton mot slutscenerna för att skapa en slags twist. Men det fungerar inte manusmässigt. Mycket av det som inträffar händer direkt utan förklaring. Den mer framstående skådespelaren är Jake Johnsons Chili, som har en djup och karismatisk sida.

Det finns tendenser i den här komedin som får en att ifrågasätta deras metodik eller val av estetik när det kommer scenval. Den har en enkel premiss och allting grundar sig kring den här leken. I alla fall till en början, sedan utmynnar sig den till en komisk inlagd katt – och råtta lek som känns inte riktigt genuin från båda parters sida. De går igenom många hinder och många fällor. Den har trista sub-plots som istället inte leder någonstans och därmed fördröjer huvudhandlingen. Bortser man den flummiga komiken och de lösa skämten, är det ändå en solid hjärndöd film som kan underhålla en för en viss tid. För den är definitivt hjärndöd under en längre period, speciellt när de jagar Renners karaktär.

Det lämnar en skeptisk med den dramatisk slutscenen. Här kan man undra vad den egentligen tillförde förutom drama och en twist. Den återkopplar fint till de personer filmen är baserad på och journalisten används på ett gediget sätt.